På grund av översvämningar tvingas en grupp aristokrater, fem män och fem kvinnor, söka skydd i ett kloster högt uppe i Pyrenéerna. När de får veta att de måste vänta i flera dagar på att en bro ska repareras, bestämmer de sig för att fördriva tiden genom att berätta historier för varandra. Det leder till ett rikt utforskande av olika uppfattningar om mänskligt liv och leverne – med en tydlig blinkning till Boccaccios snarlika Decamerone. Detta verk skiljer sig från föregångaren genom att varje historia avrundas med livliga diskussioner mellan berättare och åhörare, som inte sällan ger upphov till motstridiga tolkningar och rentav gräl.
Margareta av Navarra (1492–1549) fullbordade aldrig sina hundra berättelser, men de sjuttiotvå historier, som publicerades postumt 1559 under titeln Heptameron, visar lekfullt hur moral och omoral ofta är inflätade i varandra – särskilt när det handlar om kärlekens och relationernas dynamik mellan män och kvinnor – och ger en tankeväckande bild av mänskliga brister och förtjänster.
Nu utkommer detta centrala verk från den franska renässansen i nyöversättning av Carin Franzén.
Inledning av Karolina Ramqvist.